Tillbaka pa jobbet...

...och det ar med blandade kanslor. 14 veckor har jag varit sjukskriven och det kandes for en vecka sedan som en lang tid. Jag hann inte vara pa jobbet mer an tva timmar innan allt kandes precis som vanligt - lika stressigt och mycket att gora. Det enda som var annorlunda ar att vi har farre personal och att stamningen, tro't eller ej, ar annu underligare.

Daremot, kanner jag mig sjalv battre. Jag ar inte lika kanslomassig eftersom hormonterapin har lamnat systemet. Jag har ingen magkatarr och jag har borjat ta lunchrast och aka hem vid en mer acceptabel tid pa eftermiddagarna. Visst kommer det att komma dagar da jag maste jobba over, men jag tanker aldrig mer arbeta 60-timmars veckor.

Pa hemfronten ar daremot intet nytt. Uppfarten ar full av lov. Pallkragarna har jag inte gatt i narheten av sedan i Mars for ett ar sedan och i rabatten har ograset regenererat sig-igen. Det blev aldrig av att plantera nagra gronsaker i ar. Jag saknar det, for visst ar det trevligt att kunna ata egna tomater, gurka, chili, potatis, sallad etc., men jag vet att jag inte har fysisk ork att plantera i nagon storre skala och dessutom finns det ingen tid att halla efter och skorda min frukt. Jag hoppas att det blir nagonting av vinbaren, hallonen och jordgubbarna som planterades for tva ar sedan, men jag haller inte andan.

Daremot kan jag overlyckligt meddela att jag har hittat ett stalle uppe i Castleoliver dar det vaxer blabar!!!! Massvis med blabar! Trots att jag inte vill onsa bort sommaren, sa langtar jag nastan till hosten da baren blir mogna och jag kan ge mig ut och plocka. Matte vi bara ha skaffat oss en storre frys tills dess...

Just nu sitter jag utomhus och dricker te insvept i mosters fina yllesjal. Det ar kallt som fan, men solen skiner och jag har sommar kanslor i kroppen.

...om jag anda fick vara hemma i Pitea med min familj...